Psykiska besvär, s k psykisk ohälsa, är mycket vanligt förekommande. De större delen av människorna i västvärlden har själva haft eller har någon vän, arbetskamrat eller anhörig som har eller tidigare haft någon form av psykisk ohälsa. Det uppskattas att närmare hälften av befolkningen i västvärlden någon gång under sina liv hamnar in i en så allvarlig kris eller depression, ångesttillstånd eller stressituation, att de de har behov av kvalificerad, välutbildad, psykoterapeutisk hjälp - t ex hjälp i form av legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut.
Kännetecken på psykisk ohälsa, på psykiska besvär, kan vara oro, ångest, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter, stress, orolig sömn och insomningsproblem. Muskelspändhet och muskelvärk är också vanligt förekommande, liksom andra kroppsliga besvär. Irritabilitet, impulsivitet och instabilitet i humöret kan också vara framträdande.
Kroppsliga besvär vid psykisk ohälsa
Det förekommer många gånger att de kroppsliga besvären kan vara mycket framträdande trots att skälen till besvären är psykologiska och känslomässiga. Såväl ångest och trauma, oro och stress, som depressivitet kan ¨sätta sig¨ i kroppen. Enskilda aspekter som aptit, sömn, muskler och mage-tarm kan påverkas hos den enskilde - andra personer kan uppleva att alla dessa områden påverkas vid depression. En vanlig erfarenhet hos de flesta människor är hur stress och vardaglig ångest kan leda till muskelspändhet (och ibland värk i kroppen) eller magbesvär, insomningssvårigheter och upplevd energibrist; Ibland t o m sjukdomskänsla förekomma trots att alla kroppsliga provvärden är normala om man söker läkarvård. Det är vanligt att människor tillfälligt får den här typen av somatiska besvär, men för en del människor kan dessa tillstånd bli mycket framträdande och varaktiga.
Det finns också en rad tillstånd där kroppen är starkt indragen, men där det är oklart i vilken grad besvären har en kroppslig-somatisk eller psykologisk-känslomässig bakgrund. Rent allmänt försämras somatiska och kroppsliga tillstånd av ångest, stress och oro. För vissa klienter tycks ångestproblematik uppstå på ett ¨sekundärt¨ sätt runt olika kroppsliga besvär; Detta kan sedan bli ett problem i sig - t ex vid hälsoångest eller hypokondriska symtom. En oro kan uppstå runt olika kroppsliga reaktioner som klienten ofta misstolkar.
Många kroppsliga besvär av oklart ursprung kan trots det vara möjliga att bearbeta genom psykologisk behandling och olika psykoterapeutiska metoder - t ex colon irritabilé, , IBS eller ¨irritated bowel syndrome¨, där t ex hypnos ofta visat sig vara användbart.
Många av ovanstående typer av psykiska och somatiska besvär brukar beskrivas som psykosomatiska symtom, somatisering, somatiseringssyndrom, somatoforma syndrom o d.
Man bör också tänka på att missbruk av olika former ofta har en stark inverkan på kroppens tillstånd.
Neuropsykiatriska problem
Neuropsykiatriska problem tycks ha ökat avsevärt under senare tid, delvis pga förbättrade diagnostiska metoder. Bland de neuropsykiatriska problemen återfinns de s k autismspektrumstörningarna, ADHD, ADD och liknande diagnoser. Dessa typer av besvär har tidigare förekommit under beteckningar så som autism, aspbergers syndrom och DAMP, MBD, språkstörning m m. De neuropsykiatriska problemen är inte tillstånd som är antingen-eller utan det rör sej snarare om ett kontinium; de sträcker sig från att vara mycket allvarliga och handikappande över till att kunna var milda och inte särskilt framträdande hos den enskilde personen. En viss låg grad av sådan ¨problematik¨ kan förekomma hos ¨normalmedborgaren¨ utan att det behöver vara en begränsning eller ett handikapp.
Att en person har neuropsykiatriska besvär innebär med andra ord inte att psykoterapi eller psykologisk behandling är omöjlig eller olämplig. Många personer med neuropsykiatrisk diagnos klarar t ex en behandling av tandläkarskräck eller andra psykologiska behandlingar lika bra som personer utan neuropsykiatriska besvär.